Helgens shower

Nu är en händelserik helg till ända. Först var jag på konsert i fredagskväll, efter att ha värmt upp med chips och en öl framför TVn hos min mor. Jag hade planerat att parkera mig där för resten av kvällen, och det var mycket trevligt så länge det nu varade. Men, kvällen styrdes annorlunda och tur var väl det, för det här hade jag inte velat missa. Det var den norska kören Mosaic och Samuel Ljungblahd and the Snowflingaz som gjorde en fet show.



Innan det här var jag faktiskt på en annan föreställning, en musikal som estettreorna på Hulebäck höll. Oj, vad kul det var. En Salig Röra var det, den där med en manusförfattare och en regissör som vaknar upp i sin egen såpa. Hehe.
Det var fint, och många skratt blev det.

Nattpromenad

Sweeeet. Jag var ute på en promenad med min vän här nyss. Jag var uppe på natten, inloggad på facebook, och han skrev till mig vid 02.25 (då jag var i telefon, fler än jag som inte sover) och frågade om vi inte skulle ta en promenad. Så vi träffades vid 3-snåret och var ute och promenerade i en och en halv timme.

Under promenaden berättade min käre vän om hur fantastiskt livet var, hur han känner att han älskar Gud och står för det på ett sätt han inte gjort förr och hur han får leva ut sin dröm och jobba som danspedagog. Och andra sköna grejer. Jag bara gick bredvid och myste. Mannen, du e en klippa.

Ibland är det bara så gött att få lite andra historier än de man spelar för sig själv om och om i huvudet. Och livet är ju rätt fantastiskt egentligen när man sätter saker i ett annat perspektiv. Halleluja, eller vad man säger.

Ett nattligt äventyr

Vad får man om man blandar:
- trånga utrymmen
- ett belamrat sängbord
- dammsugare
- plötslig städvilja
- en säng
- akrobatiska manövrar
- ett glas rödvin

Jodå. Det är rätt, rödvin över hela skiten. Men ååååååh. Det är i situationer som denna som människor kommer på nya kraftuttryck. Hajimemashte! (japanska för "trevligt att träffas") Själv tyckte jag ironin i det hela var så bra att det rent av var uppfriskande. Jag kommer på mig själv med att skratta åt det hela under författandet. Lyckligtvis hade jag salt (jag har hört att man ska strö det på, kändes lite som en vidskeplig huskur) och diverse papper och rengöringsmedel tillgängligt.

Det känns ju fantastiskt att glädja någon med det här. Slit det med hälsan, käre läsare. =)

Låt oss presentera.....Erika.

Det här är ett annat porträtt, den här gången av min vän Erika. Erika och jag har en mycket intressant relation. Hon är missionär i Etiopien, och arbetar med gatukillar i staden Addis Abeba, pratar amaharinja och skall en dag bli generalsekreterare för FN. Erika är en av mina internet-vänner, detta intressanta fenomen som finns nuförtiden: människor man aldrig träffar men som på ett märkligt sätt kommer en nära.

Det fantastiska med vår kontakt är det utbyte av perspektiv som sker, av naturliga skäl. Jag flyr trygga lilla Sverige och kastas in i hennes actionpackade tillvaro med diverse krångliga myndigheter, folk som hamnar i fängelse, svårmanövrerade organisationer, etc. medan jag bjuder på lite gamla hederliga i-landsproblem. För henne är dock ironiskt nog en av höjdpunkterna att jag kan säga "lägg ägg" och skita i henne och ha ett liv i alla fall. Det hör nämligen inte till vanligheterna i hennes vardag, där hon är ständigt behövd och stödjande till folk som ibland tror att någon annan ska göra allt åt dem.

Man får lite perspektiv på hur det är att leva som hjälparbetare. Hon har berättat om unga idealister som kommer ner, stannar ett tag, och sedan åker hem. Själv har hon varit där nere i tre år nu. Hennes jobb är som ett långt förhållande. Det går upp och ner, visst, men någonstans där finns det något djupt som håller en kvar.

Och någonstans längtar jag ut ur den trygga lilla hålan Sverige, där mitt liv pågår tryggt i en bubbla, där mina problem består i att jag inte fick VG på tentan, att jag tycker det är tråkigt att diska, eller hur populär jag är i vän-jämförelseprogrammet på Facebook. Det är kontrasterna som gör livet, och för att kunna njuta av allt det här ännu mer (tro mig, det gör jag redan) känns det som det är läge att lyfta och göra en ordentlig skillnad även på annan ort.

Livet är som sagt det som händer när man håller på med allt det andra.

Houston, we are back.

Det här avsnittet kommer handla om den här mannen, Carl Bengtsson. Carl är en skön snubbe från Australien som är svenskättling, om som är här en sväng för att lära sig svenska. Han åker hem i övermorgon.

I alla fall, vi satt hemma hos honom (eller rättare sagt hos hans faster, där han har bott) och kollade på Mythbusters på Discovery Channel, och han kollade på min mobil. Jag visade att kameran inte fungerar.....varpå han istället trycker på joystick-knappen istället för kameraknappen och vips kan man ta kort. Och jag bara gapar. Jag vet inte vad som är värst, att han löste mitt problem på 2 sekunder eller att jag har gått och trott att jag inte kan ta kort på 3 månader. Urkbulle. Nåväl, nu är det igång igen, och bloggen kan börja ta lite form.

Literaturtenta på måndag. Sweet. =)

Dessutom tog jag en tripp till Oslo förrförra helgen, och hälsade på lite. Det var najs. Mer om det en annan gång.

Updejt

Andra veckan på min VFU (praktik) är igång. Var på Hvitfeldtska idag och besökte IB (International Baccelaureate). I morgon blir det Hulebäck. 

Pluggandet flyter på, hade en lingvistiktenta som gick bra härom veckan. Fick äntligen lämnat in min ansökan till CSN med, för jag tänker mig att mina sommarjobbspengar inte räcker hela terminen. 

Hade en session i onsdags då jag faktiskt fick lite koll på min firmas ekonomi med lite hjälp av min vän Fredrik. Han är bra att ha många gånger. Och apropå vänner, jag var på klubb 400 på Storan för två veckor sen med Mike, det var grymt. =D Grym house spelades och benen svängdes i takt med musiken. =P Mike har förresten börjat göra lite fet housemusik. Vi ser med spänning fram emot hans fullängdare. =)

Mina gymnasievänner Thor och Magnus har släppt en bok. Surfa in och lyssna på historien, och kolla in det. Jag blev grymt berörd. Får rikta ett tack till Thor för text och berättarröst som gav ett omskakande ögonblick. 

www.samma-gator.se

Konserter, bröllop och massa annat.

Har jobbat natt och slutade nyss. Inte sömnig, men trött så att det spänner i huvudet.

Jag var på konsert med Kirk Franklin i onsdags, i förrgår vill säga. Wow, var otroligt bra. Det märktes att frikyrkofolket var överrepresenterat, för tror ni inte att 3500 pers stod och sjöng Halleluja i fina stämmor. Kirk bara släppte det, och njöt överraskat av hans kroppsspråk att döma. Sen spelade han i 3 timmar också, med 2 extranummer, så det var nog inte bara en dag på jobbet för honom. Toksväng var det, men även stämningsfullt och en hel del sångsolon. Fanatiskt bra.

En annan grej som var lite kul var att min kompis Joel Lax var förband. Han hade vunnit en tävling, och spelade nu innan Kirk. Det är rätt stort. Det kommer nog gå bra för honom, han har en bra röst. =)

Sen har det varit bröllop på sistone! Anna och Andreas gifte sig på Vrångö i lördags, det var vackert. Hoppas de blir lyckliga. Det tror jag, de verkar ha en förmåga att hålla saker okomplicerat.

Perspektiv

I fredags kväll hade jag varit på en dejt, och satte mig på bussen hemåt runt midnatt. Med en del frågor snurrande i huvudet vad som egentligen hänt i slutet av kvällen var jag inte helt uppåt, men då händer följande.

En lite halvberusad kille som hette Marcus kom och satte sig vid mig, och vi kom i samspråk. Jag berättade att jag varit på dejt och han bara uppmuntrar mig järnet. "Det är bara att fortsätta som du har gjort, så kommer det gå sketbra." Just då var han klockren, som sänd från himlen.

Sedan visar det sig att Marcus har lämnat ett förflutet med droger bakom sig, och vi snackar lite om det. Han berättar att nu vill han bara leva ett svensson-liv, med en tjej att krama och så. Och jag får uppmuntra honom och säga att han har det inom räckhåll, att det inte är kört för honom, att han kan nå sina drömmar. Att jag tror på honom.

Det var det finaste någon hade sagt till Marcus. Och det gör mig så glad att jag får säga det, och så ledsen att ingen sagt det före mig. Det är det bästa jag vet, att få tala tro in i en annan människas liv. Att bygga upp, att uppmuntra, och se hur folk förändras, om så än bara för några ögonblick. Det är därför jag vill vara i en församling, för där gör man sånt.

Marcus, om du läser det här, vill jag säga det igen:
Du har dina drömmar inom räckhåll. Du kan. Du har gjort en resa jag aldrig behövt göra, och vunnit slag jag aldrig behövt utkämpa. Det gör dig större än mig. Bra jobbat! Jag tror på dig!

Veckan som gått

I helgen var det mer golf, jag åkte till banan Albatross med mamma och bröderna och gick en korthålsbana där. Trevlig bana, men en hel del gärdsgårdar och vattenhinder. Efter det var det gudstjänst i MKC, jag ledde lovsång som vanligt, och sedan åkte församlingen och grillade och badade på Frökens Udde. En mycket trevlig kväll, även om en geting råkade drunkna i min potatissallad som ni kunde se på bilden ovan.

Var hos frisörskan och tillika vännen Johanna i måndags, och blev lite fräschare i håret. Som Johan på hotellet uttryckte det: "Nu är du tillbaka på (kött)marknaden ju. Du är faktiskt riktigt söt!" Haha. Men visst, man får lite uppmärksamhet och det kan ju vara kul.

Igår var det ännu mer golf. Var ute på Lysegård i Kungälv igen med Tobbe och Fredrik. Haha, håll i hatten Tiger, nu kommer jag. Skämt åsido så njuter jag faktiskt mest av träningen och inte av rundorna, vilket också är mer ekonomiskt.

I tisdags kväll hade jag en väldigt trevlig kväll med en fika, en titt på pingvinerna i slottskogen och lite glass i stan i gott sällskap innan jag åkte till jobbet. Det får det bli mer av. =)

Golfrunda med grabbsen

Ja, så var det dags för en liten golfrunda. Igår slutade jag jobbet lite tidigare, varpå jag, Tobias och Jakob åkte ut till Kungälv och gick på en s.k. Pay & Play-bana, 9 hål. Med tanke på hur vi slår (läs jag) så tog det sin lilla tid, men det var kul! En ny hobby det här, dock börjar jag förstå varför folk tycker det är trevligt. Det är (som ni kan se av bilderna) ofta ganska vackert ute på banorna. Som att gå en rask promenad i skogen och spela brännboll-krocket samtidigt, eller vad man skall säga...

Är ledig i helgen nu. Vi får väl se vad det bjuder på. Skall jobba natt mån-ons, så det finns risk att jag vänder dygnet "rätt" med en utekväll. Inte för mycket bara, då jag skall leda lovsång i kyrkan på söndag. Härligt!

Parkour och mina taskiga kamerareflexer

Jag gick av 1:an vid Hagakyrkan för att byta till 9an mot hotellet i Majorna, och tror ni inte att det kommer några parkour-killar och KLÄTTRAR UPP PÅ VAGNEN, griper tag i ett hål på baksidan och står kvar på utsidan av vagnen när den kör iväg till Järntorget. Helt sjukt. Jag blev så förvånad att jag helt glömde att ta upp kameran. Det hade varit månadens bild, lätt. Suck. Så livsfarligt, galet och helt fantastiskt.

Naken dam går vilse i sömnen

Jag hade en så rolig gäst igår. Hon hade somnat aspackad och vaknat ute på terassen, hon hade visst klättrat ut i sömnen eller under alkoholens inflytande. Hon mindes ingenting. Sen hade hon klättrat in igen, men klättrat in I FEL RUM, och kommit in till ett rum med 3 engelsmän. Hon var iförd endast underkläder. Hon låste in sig på deras toalett, och sedan ringde de ner till mig och sade att de hade någon som hade brutit sig in på deras rum. Jag ringde till det andra hotellet innan jag gick in på rummet. Det var nära att jag ringde på väktarna, men jag anade att det inte var någon våldsman där inne. De brukar inte låsa in sig på toaletten.

Lyckligtvis ringde jag inte väktaren, och dessutom fick hon tatt en av killarnas handduk och virat om sig när hon till slut kom ut från toaletten. Hjälp, stackars människa. Dessutom måste hon fortfarande vart full eller chockad, för jag frågade om hon var ensam på sitt rum och hon sade ja. När jag sedan öppnade rummet där hon menade sig bo låg det 2 människor där och sov, och jag kunde inte släppa in henne utan att verifiera hennes namn mot bokningssystemet. Hej å hå. Jag fick springa ner och kolla, och där nere stod ett par norska killar som hängt där halva natten kvar. De hade spelat biljard och druckit öl, i bristen på svenska flickor med stora bröst som de själva uttryckte det. Hur de uppehöll mig halva natten är en annan historia, jag är glad att de inte fick tag på några tjejer i alla fall. Berusade kåta norrmän är väl ingen hit alla gånger.

I vilket fall, jag sprang upp till den halvnakna damen igen efter att ha kollat allt, och släppte in henne på rummet. Hon undrade om det skulle följas upp på något sätt, men förutom detta blogginlägg blev det inget. Hon skäms nog som det är ändå. Som sagt, man samlar på sig en del historier i det här jobbet.

Morgonlitteratur

Ja, när man jobbar natt och inte kan/vill somna direkt kan man alltid läsa en bok om poker av Phil Hellmuth. Fantastiskt namn förresten. Låter som en tysk variant av överste Hathi från Djungelboken om ni minns honom. Avdelning halt!

Det finns många anledningar att jag är intresserad av poker. Inte minst är det en hjärnornas kamp med element av tillämpad statistik, psykologi, logik och mod. I det att spelet besitter en väldig komplexitet, finns det många situationer man kan likna vid en pokerhand eller -situation. Fråga mina vänner, de kan intyga att jag gör det rätt ofta. (Varning! Har du aldrig spelat poker finns det risk att du inte förstår nedanstående resonemang till fullo.) T.ex. är att umgås mycket med en dubbelsidig person (någon som verkar bra men egentligen inte är så bra), lite som att spela med det låga stegdraget eller ess utan ett bra sidokort. När man väl träffar stegen eller topp-paret verkar allt jättebra, men det kan mycket väl hända att någon annan har träffat en bättre hand. Och då får man vara beredd på att åka på stryk och förlora väldigt mycket på en hand eller bekantskap som var bra, men inte tillräckligt bra. Tyvärr lär sig människor många gånger den hårda vägen vad som händer när man a) spelar för marginella händer eller b) väljer sina bekantskaper utan större omsorg.

Livet har givit oss ett visst startkapital. Var rädd om ditt kapital, ditt ekonomiska men också ditt själsliga. Första regeln för att överleva i poker är: kan du inte få grepp om spelet, sluta spela. Likaledes måste vi se när olika situationer i våra liv blir ohållbara, och välja att ta oss ur dem. Ibland är det inte värt riskerna.

Som sagt kan man lära sig mycket på det här spelet. Kom ihåg regel nummer ett bara, om du skulle få för dig att testa.

Smile...

...och världen blir en finare plats. Träffade några trevliga människor på spårvagnen som skulle städa på Stena-båten nyss. Tänk vad bra att det finns folk som gör det! Vem skulle vilja bo i hytterna annars? Och då blev det inte mycket åkt med den stora båten.

Tänk, de flesta människor har en jätteviktig funktion på sin arbetsplats. Någon måste ta emot beställningen på hamburgare. Någon måste städa en toalett. Någon måste byta blöja på ett barn. Och fanns inte de, skulle vi verkligen sakna dem. Om du tycker att du har ett tråkigt lågstatus-jobb, tänk på det nästa gång du går dit. Du gör en skillnad, du behövs. Du kommer att vara saknad, och människor gillar vad du gör, även om de ibland har svårt att visa det.

Så till alla er: Tack. Tack att ni städar toaletten jag använder. Att ni kör min buss, att ni tar betalt i min matbutik när jag ska handla sent på kvällen, att ni hämtar mina sopor, att ni undervisar mina barn (när jag nu får såna).

Dagens ordspråk: "Som solens ljus syns i blommorna, syns din uppmuntran i människor."

Dagens betraktelse: Ulf, försäljare

Det här är Ulf. Ulf säljer tidningen Faktum. Varje månad får han själv köpa in ett antal tidningar som han sen säljer, på samma sätt som en egenföretagare får sälja av det sortiment han eller hon köper in. Riskerna med tidningar som inte blir sålda får han bära själv. På sätt och vis är Ulf modigare än de flesta, då han måste göra en prognos på hur mycket han säljer och sen hålla den. När jag mötte honom en gång och erbjöd mig att bjuda på fika tackade han nej, och hänvisade till att han måste stå och sälja. Juli är en taskig månad, alla hans vanliga kunder är på semester. Fler timmar ute, fler tidningar sålda.

Ulf har sålt faktum i 6 år. Många av människorna han ser tittar upp i luften eller låtsas som det regnar när han möter dem. Man kan undra varför. Det räcker med ett vänligt "nej tack". Man är inte skyldig att köpa, eller att ge en gåva, men man är skyldig att se människan. Så när du ser någon som säljer Faktum, säg hej. Säg lycka till. Le. Eller lyssna hur en annan människas liv kan se ut. Kanske kan det hjälpa en försäljare att känna sig som just det: en person med ett arbete som söker tjäna sitt uppehälle, och inte ett oönskat element i samhället. Jag tror att en människa som Ulf, med det måttet motivation han har, mycket väl kan få en lägenhet och ett jobb han trivs med. Det finns olika sätt att vara bostadslös: ett som skyller på andra, som finner sig tillrätta och bara hoppas att någon hjälper en. Eller ett där man tar ansvar för sin situation, med en okuvlig vilja att bygga upp det som gått fel, och som vågar göra upp med bristfälliga val i det förflutna. Jag tror att Ulf tänker mer på det senare sättet , och hoppas att jag också gör det om jag själv skull hamna i samma situation.

Ulf, tack för perspektivet. Vi ses igen.

Go Barbara.

Ut och rasta Barbara igen. Nu skall vi flytta pappas iTunes-bibliotek till en annan dator. :-)

Räddaren i nöden...

...är en bok av Jerome David Salinger som handlar om frigörelse. Idag var det dock min far som var ovanstående, då jag jobbade över på hotellet till 23:35. Jag borde hunnit med min Grön om 3an hade kommit på utsatt tid, men dock ej. Mäkta förgrymmad och med ett blodsocker under minusstrecket började jag springa mot centrum, men insåg snart att det var lönlöst. Under mörka tankar om ett arg telefonsamtal under morgondagen till västtrafik kom tanken att ringa min pappa, som visst hade möjlighet att hämta mig. När han kom var han glad och hade en ny jazzskiva. Med ens var min bitterhet över Det Onda Bussbolaget borta, och övergången i ett samtal som gjorde mig på bra mycket bättre humör. Lars Jansson vid pianot gjorde sitt med.

Egentligen är det inte konstigt om trafiken inte funkar nu under gothia cup, med tanke på att det massa att göra på hotellet med. Men, man märker hur beroende man är av att de man litar till för vissa tjänster också levererar. Ett vet jag: ibland är det bra att ha en pappa. Rätt ofta faktiskt. Halleluja. :-)

Hej vad det går.

I den rasande hastigheten av 40 km i timmen dundrar spårvagnen fram. På väg till hotellet i Majorna, jobba igen.
Satt och försökte få igång hd-filmer på datorn igår, otroligt meckigt. Fick köra via windows när varken vlc eller mplayer ville fungera. Fick det till att funka, och kollade på transformers. Dock blev det för sent, och man kan fråga sig om alla de här åtgärderna för att optimera min teknik verkligen höjer min livskvalitet. Jag är tveksam.

Lovsångsrepetition.

För övrigt har 4 personer inom 10 min sökt sitt levebröd i den här.

Hållplatsfunderingar

Väntar på bussen hem. Kom en kvinna som letade i papperskorgen efter pantburkar. Jag såg henne och hon såg mig. Vi bytte lite småpengar mot ett leende. Värt varenda krona. Jag minns hur det var i London, när jag gick på knäna och räknade de dagar jag hade pengar till mat. Att vara i sådant behov av andra människors omsorg och vägledning gör att man får lite perspektiv. Därmed inte sagt att man skall hjälpa folk in i passivitet och ta ifrån dem ansvaret för sin tillvaro.

Det var soft på jobbet idag, men rätt mycket att göra. Gothia cup börjar nu, hotellen är fulla med ungdomslag. Det lär bli full rulle nästa vecka, mycket "jag-hittar-inte-min-coach-var-ligger-fotbollsplanen-närvarhurvarförvem." På massa olika språk, och så massa försäljning av glass och läsk. Härligt! Jag gillar mitt jobb.

Nu väntar en grillkväll i kyrkan. Halleluja.

Dagens betraktelse: Lucky Strike

Rostat snus någon? Egentligen är det fantastiskt hur det kan skapas varumärken som till synes inte har det minsta med produkten att göra. Skulle man bli bättre på bowling eller baseball av denna tobak? Eller är det att man lyckas få in en pangträff i nyllet på sin motståndare i krogslagsmålet tack vare det uppiggande egenskaperna i produkten. Well, ingen vet men folk köper ändå för att det låter fräckt. Och det är ju inte dåligt att använda sig av en tobaksprodukt där inte bara snuset utan också namnet smakar bra i munnen.

Det blev långa benet före till bussen. Dock hade den inte kommit när jag väntat 7 min, så jag satte mig på bussen till Landvetter för att ta mig in till stan den vägen.

Dygnsrytmen...

...är inte helt klar för kroppen när jag går upp efter ca 3 timmars sömn. Undrar när idag som jag blir jättetrött, för någon gång kommer jag bli det.

Meck med min mac: windows.

Efter att hårddisken Barbara fått jobba lite kör jag nu både Windows xp och mac os x på min vita macbook. Samtidigt, skall tilläggas. Rätt kul, även om man inte kan trycka ut samma prestanda ur windowsvarianten. Städar och organiserar på hårddiskarna, det blir bra det här. Känner mig som en datanörd på hög nivå.

Vid konsum träffade jag och hårddisken Barbara 2 trevliga filurer som bjöd på vingummi.

Senare passade jag på att rasta min nya bärbara hårddisk Barbara. Den behöver se världen lite.

Spänningen är olidlig.

Enligt New York Times börjar de här herrarna få svårt att hålla sig på banan beträffande fientlig retorik. Det verkar bli en hård kamp. Go Obama!

Jag startar bildblogg

Ja, visst har alla väntat. Nåväl, här är den. Har ni förresten testat att ställa om dygnet 12 timmar? Har jobbat natt ett tag nu, känns lite skumt bara. Nu skall jag sova. Tjo!