Livet från en mobilkamera

Dagens betraktelse: Leka jage.

2009-05-15T03:29:00.003+02:00

De här killarna har definitivt fattat hur den här leken ska lekas. Har själv testat parkour, det är kul, även om jag inte kan hålla de här killarnas tempo i mer än 45 sekunder. Får jobba lite på akrobatiken. :)

Hatt å glasögon

2009-05-09T20:35:00.001+02:00

Well, då var lördagens shopping avklarad. Sen såg jag Wolverine med ikväll. Gillar man superhjältefilmer tycker man nog om den. Själv tycker jag det var bra klös i den. :)

Hårmodell igen

2009-05-06T21:29:00.001+02:00

Så var det ny frisyr från Grazette igen. Lite prepplook. Ovant, dock passar den bra till mina nya halsdukar. :)

Dagens betraktelse: Koreanska pojkband

2009-05-01T03:03:00.005+02:00

Min värld har de senaste dagarna fyllts av det koreanska pojkbandet DBSK, TVXQ, Tohoshinki, eller vad man nu vill kalla dem (de går under alla namnen fast i olika länder). Titta på klippet nedan och fråga dig om världen inte blir lite finare av sånt här.

Smörig musik trycker på samma knapp som förutsägbar framgångsfilm för mig. Jag kan inte hjälpa att bli sentimental. Samtidigt är det en rätt skön känsla att veta att det är på låtsas men att man luras att gilla det ändå. Det är bara att le på kapp. :D

Vandrande interaktiv konstutställning

2009-04-24T12:16:00.001+02:00

Eleverna från Schillerska hade jippo på Kungsportsplatsen. :)

Back to basics.

2009-04-22T00:09:00.001+02:00

Eldorado gelehallon. Nu med Hallonsmak.

2009-04-20T17:54:00.000+02:00

Det går väl sådär med uppdateringarna. Nu ska jag snart iaf iväg och spela golf med min vän Tobbe. Var på bröllop i helgen, där mina vänner Elin och Robert blev man och hustru och jag blev mätt på god grekisk buffé och tårta.

Kolla in den här förresten.

Kryckflöjt

2009-04-17T22:55:00.001+02:00

Jag har skadat foten. Igår spelade jag basket, och trampade snett. Idag har jag en krycka, som naturligtvis bäddar för diverse partytrick. Som att spela flöjt på den. Det funkade.

Dagens betraktelse: Fildelning.

2009-04-06T15:00:00.003+02:00

Intressant debatt. Personligen tror jag att de åtalade blir dömda skyldiga, men att piratcommunityn enkelt samlar ihop de miljoner dollar som krävs för skadeståndet samt att administrationen av servrar och liknande går över till andra medlemmar av piratligan.

Ska skriva inlägg snart om SMASK - melodifestivalen på musikhögskolan, men håll till godo med en bild på vinnarna i Göteborg så länge.

Sol

2009-03-28T15:01:00.001+01:00

Mobilblogg. Solen skiner. Svensk som jag är får jag en lyckokick. Bara inte snön kommer tillbaka.

Snart har man väl sett allt

2009-03-26T00:17:00.005+01:00

Okej, det finns en hel del sjuk reklam. Och sen finns det sjuk reklam.Fast å andra sidan, det är väl med denna produkt som det är med salva för klåda i underlivet eller medel mot svamp. Typ omöjligt att marknadsföra även om behoven kan vara stora. Jag inbillar mig att jag inte reagerar mot en kvinna som rakar sig, utan på att det används som marknadsföring. Men jag kan ju ha fel.

En stund av njutning

2009-03-25T23:23:00.009+01:00

090325.

10.34.
Om man ska göra auktioner på tradera kan en klocka som går rätt vara bra, då många vinnande bud läggs i absolut sista sekunderna.

22.52
Ska vara vikarie i morgon, i Barn och Fritid. Eleverna börjar en ny kurs, och jag ska hålla i introduktionen. Det går nog bra.

Hjälpte min mor att köpa en dator idag. Det blev en sån här. Tror den blir kanon för henne. Om inte annat blir det kul att hjälpa henne att komma igång. Hon tycker det är kul med teknik, och det nästan lyste ur ögonen när hon gjort sin beställning. Ett ”Yess!!” och en liten dans bjöds också på. Sweeet.

Vi såg även på film, Om en pojke. Det är fascinerande hur Hugh Grant lyckas med bedriften att spela samma roll om och om igen, fast i nya film, och få nya pengar i gage. Inget ont om det, han har utvecklat den till perfektion. Man får hoppas att han trivs i typecast-träsket. Om inte annat har en bra mycket bättre lön än andra knegare och fler groupies, frågan är vad karaktären slutar och Hugh Grant börjar.

Sitter i mitt kök just nu, och hade en liten stund för njutning. Wiener- bröd, Irish Coffee, Cat's Cradle skriven av Kurt Vonnegut, tända ljus, Stevie Wonder i lurarna.

Mmmm. Imogen Heap gästar min spellista, hon är så välkommen. Och Salem al Fakir. Det är i lägen som dessa som jag verkligen saknar ett hus och möjligheten att väsnas hur mycket jag vill på småtimmarna. Nåväl, man kan inte få allt här i livet på en gång.

Vidare har jag märkt att jag nog är för ambitiös i mitt bloggande. Jag har ingen lust att bråka med layout och sånt, så antingen färre uppdateringar eller kortare inlägg. Jag tror att nyhetens behag gör ev. läsare lutar åt nummer två. :D

Is this real life?

2009-03-24T23:35:00.012+01:00

090324
Min bror fyller år idag. Dock firades han hos mig i helgen, och ville inte bli uppvaktad ikväll.

18.19
Efter en hemmadag är jag på väg in till stan. Ska till café Trappa Ner på Storgatan med min vän Naseer, och hjälpa till lite. De har ett bra arbete för hemlösa där. Släpade med mig lite teknikprylar som mobilladdare och sånt, och en påse med kläder jag inte använder längre.

Sitter i skrivande stund på Boråspendeln, som kom lägligt. Mitt Västtrafikkort gäller idag med, men inte i morgon, får inte bli för sent i kväll. Jag ser ut som en Guido/brat i håret, ville ha lite vax innan jag gav mig ut. Hu. Jaja, smällar man får ta.

Mycket av mitt bloggande sker som vanligt på resande fot. Det är något särskilt när man rör sig i rummet men kroppen ändå sitter still.

Har tittat på det här klippet nedan hur många gånger som helst nu snart och upptäckt att det är helt fantastiskt. Barn har så sköna perspektiv. Den här snubben har nyss varit hos tandläkaren, och måste fått en rätt effektiv lokalbedövning.

18.29
Ska träffa Naseer i stan vid 7. Hinner jag lämna blod innan? Jag är grymt sugen på fikan där och en ny tshirt. Hehe.

20.54
Jag lämnade mycket riktigt 4,5 dl fint blod (jag har B+), och min bröstkorg pryds nu av ett fint lite skejtigt motiv. Här på café Trappa Ner är det full rulle. Satt och pratade med lite sköna snubbar nyss. De här människorna har verkligen berättelser med skrämmande autencitet. Känns otroligt bra att komma lite närmare verkligheten och få lite perspektiv på tillvaron. Det är när man närmar sig nöden som man förstår hur mycket man kan påverka i en annan människas liv. Dessutom blir man inspirerad att leva, och inte bara existera. It's real life, för att svara på ovan nämnda fråga. Här ovan ser vi Winco, en grym snubbe som ofta hjälper till på caféet. Ser ni honom så säg hej och att det han gör är bra.

23.15

Jag och Naseer satte oss på Café Tintin efter att vi hade hämtat mackor till TrappaNer från Café Vallgatan. Vi kände oss meningsfulla. Dessutom avnjöt vi varsin kycklingmacka med den berömda currymajonäsen de har på Tintin, lyckan var gjord. Överlag blev dagen så mycket bättre när jag masade mig ut ur min lägenhet och ut ur mig själv. Ibland blir man bara så trött på sitt eget, och det tycks mig ibland vara lättare att lösa andras problem än sina egna. För att inte tala om att man mår bra av att hjälpa till. =)

Min neger dator

2009-03-23T23:55:00.001+01:00

090323, 14.00

Sådär, då var ansökan till SEB postad sen en stund. Varför vara tidig när man kan vara ute sista dan? Well, jag blir nog inte alltför ledsen om jag inte får jobbet, men det kan vara kul med nya erfarenheter.

Någon sade att jag borde starta en TV-serie i stil med Seinfeld, där man snackar om livets trivialititer som om de betydde något. Skosnören, effekter av för mycket eller för lite deodorant, vad är egentligen för mycket eller för lite deodorant, hur man knyter sin sopsäck eller om man kan klättra upp i ett träd som vuxen svensk människa och ändå betrakta sig som normal.

Det är lustigt, jag bloggar ingenting på min stora dator. Det är liksom inte riktigt samma grej, även om man har den tillgänglig.

I morse hade jag morgongympa och dansade dunka-dunka. Asball.

Haha, nu kom jag att tänka på en annan grej jag var med om för inte så länge sen. Jag var vikarie i datakunskap på gymnasiet i närheten, och eleverna höll på och satte ihop ett Powerpoint-bildspel, där de skulle presentera ett datorinköp i familjen. I alla fall, en av eleverna råkade trycka på ”Skriv ut”, varpå ca 20 kopior med följande text kom ut.

Skylten är fruktansvärt rolig i det att den är helt autentisk, med en fin historia bakom. Den får stå på skrivaren som ett fint satiriskt inslag i min vardag. Jag flinar varenda gång jag ser den än så länge, och medge att särskrivningen är fantastisk. En anti-rasist skulle kunna ta det som det yttersta beviset att främlingsfientlighet och okunskap är grannar, om det inte vore för det horribla faktum att var och varannat sammansatt ord ständigt särskrivs idag, även i professionella sammanhang. För sista gången, en brunhårig sjuksköterska är inte samma sak som en brun hårig sjuk sköterska. Och jag är ändå engelskafantast. (Försökte särskriva det sista, men stod inte ut.)

15.30
Tog en cykeltur runt Finnsjön. Dagens i-landsproblem presenterade sig på hemvägen.

”Nej, jag har ju ingen vattenslang att spola av min skitiga cykel med! Och bensinstationen hade ingen heller, och vattenkranen för att fylla på min flaska är i tvättstugan och nycklarna ligger kvar hemma!! Ankstjärt. ”

Högst dramatiskt. Har man inga problem antar jag att man skapar sig dem.

(en halvtimme senare)

Nu har jag nog lagat den konstigaste maträtten i hela mitt liv. Jag hade massa sallad över från kalaset i lördags när mor och far var här som höll på att bli dålig, så jag stekte den i olivolja, blandade lite ägg och mjölk och hällde på och tog sen den magiska ingrediensen Biffnudelkrydda och strödde på. Smaken är inte alls obehaglig, bara besynnerlig. Ibland kan det bli rätt skoj när konsisistens och smak inte går ihop. Tänk er en glass som smakade fläskkotlett med gräddsås. Sjukt.

Sjuka tankar som passerat min hjärna under dagen:
- Tänk om man skulle smörja in hela kroppen med olivolja. Vad kladdig man skulle bli.
- Undrar om man faktiskt kan göra glass med smak av fläskkotlett.

Min väns nya fåtölj

2009-03-22T02:15:00.009+01:00

090321, 1724.

Sitter på bussen nu igen. Det verkar bli min lilla stund av bloggande och kontemplerande. På något sätt år det lättare att skriva av sig när man sitter ner och inte kan göra så mycket annat.

Det blir jobb idag med. Är i baren på hotellet. Det var som sagt rätt lugnt där igår, och jag väntar mig att det blir ungefär likadant idag. Ska träffa min kompis Per efter jobbet och hänga, vi brukar av någon märklig anledning (må det vara det ömsesidiga intresset för öl) som vi ses vid den tiden i veckan.

Föräldrarna (stavade föråldrarna först, det var så bra så det tar vi med) var hemma hos mig idag, och det serverades laxgryta. Det är förvånande hur lätt det kan vara att laga mat om man bara följer ett recept. Lax har ju den fördelen att den kan serveras halvrå utan att bli dålig. Jag gillar den även helrå, om den serveras i sushiform. Min bror fyller år om tre dagar, så det var lite av ett gemensamt kalas för oss. Tomas fick en Sodastream i present, så nu behöver han inte köpa sitt bubbelvatten. Mycket pengar och miljö att tjäna där. Jag hade redan fått en byrå, och en massa andra fina grejer från IKEA så jag fick inget i present.

Framför mig på bussen sitter brat-kungarna, med trendiga stora solglasögon, skinnhandskar och enorma mängder hårvax. Det är kul att se hur folk verkligen värdeladdar sig själva genom sina kosmetiska ritualer. Uppenbarligen fungerar det, eftersom så många fler får ligga en fre- eller lördagkväll än under veckorna. Man kan i och för sig hävda att det har att göra med förväntningar, alkoholhalten i blodet på subjekten, eller den kollektiva tysta tradition av helgmässigt supande och tillika tillfälliga sexuella kontakter storstadsmedborgarna har. Jag säger som Sissela Kyles lärarkaraktär: "Så kan det också vara lite grann!"

Solen faller vackert på husen på andra sidan Heden. Verkar vara en juniormatch igång på planen närmast parkeringen, det var full fart och fina tröjor. Själv faller jag längre och längre in i min housekoma, där jag glömmer det mesta. Housemusik är ibland helt fantastiskt. Mer om det efter att jag bytt till treans spårvagn.

(på 3an)

Så, då var det klart. Jag har hamnat i ett nice flow med kollektivtrafiken idag. Nu senast när jag jag skulle kliva på Grön såg jag hur den var framme vid min hållplats medan jag var ca 200 m därifrån, och jag gav upp att jag skulle hinna. Men, det visade sig att en tant hade nåt kort som inte fungerade som det skulle, och jag tror busschauffören skulle kreditera ett annat. I vilket fall blev bussen stående, och jag joggade dit och han otroligt nog. Dessutom slapp jag vänta på 3an när jag kom fram till Kungsportsplatsen. I am so in da zone bebe, om man nu kan betrakta det som hysteriskt flyt att komma med en buss eller vagn. Nog om det.

Vad gjorde jag på bussen och vagnen innan jag skrev brev/bloggar? Ingen vet. Nu har jag iaf kommit fram till att det är ett av de bästa sätten att tillbringa sin resa. Kan jag dessutom bara göra den populär och få folk att klicka på annonser kan jag bli rik på det här. Har inga större förhoppningar om det dock. Haha.

(Bäst att sätta mobilen på ljudlös, annars glömmer jag det när jag kommer fram till jobbet.)

Järntorget. Folk går av och på som de alltid gör. Endast en liten flicka med spansk härkomst sluter sina ögon och vilar huvudet mot sin mamma en liten stund. Ibland kan barn se så fridfulla ut när de sover. Tillsammans med texten ”TAG DET LUGNT” som någon skrivit med grafitti på en vägg mellan Masthuggs- och Stigbergstorget andas jag ut en gång extra. Housen tuggar i mina lurar. Jag sover nästan, fast jag är vaken. Undrar om min kurvan på min hjärnaktivitet och Stockholmsbörsens upp- och nedgång har några likheter nu.

Kaptensgatan. Mitt stopp är nästa hållplats. Tror inte jag återkommer på väg hem, då jag med största sannolikhet är upptagen med att prata med Per då.

Ackompanjerad av Deadmau5,

17.53

(jobbjobbjobb)

22.55

På 3an. Hittade en tysk i baren som var bra trevlig att prata med, så jag segade mig lite i slutet. Stämplade dock ut ca 22.20, och gick för att byta fat på ölen innan jag lämnade hotellet, men det var mer gäster som väntade när jag skulle testa kranen. Vips var klockan nästan 11. Nåväl, jag får väl nästan betrakta tiden med Knut (som han hette, Sch-nånting) som fritid. Han var en underhållande och trevlig man. Vi talade tyska, danska, svenska men mest engelska med varandra. Han hade bott i Danmark i sju år, och hade inga större problem att förstå svenska. Hans fru hade lyckats lära sig danska med Köpenhamns-accent, men han kommenterade på språket som en guttural sjukdom. För övrigt fick språket ungefär samma omdöme av ledarskapsexperten Scott Wilson, som också etablerat sig i Danmarks vackra men platta land.

Danskarna lever glada dagar på hotellet nu. Danska kronan står i 1.33 på hotellet, och det blir fler goda Irish Coffees för samma peng. Däremot har Sverige (med sitt enastående Systembolag) uteslutit den fina kombinationen marknadsföring och alkohol. Vi får inte ge rabatter på sprit utan har fasta centiliterpriser, vilket iofs inte hindrar typ 99% av alla krögare att köra med Happy Hour, 2 för 1 och liknande bravader.

Undrar vem som ska läsa det här egentligen, var tanken som slog mig när jag avbröts av en vacker syn. En man med fina polisonger och hatt (inte helt olik undertecknad i skrivande stund) hängde och slängde i spårvagnens fina läderhandtag. De där man har för att hålla balansen, ni vet. Gorillavarningen var överhängande, om det inte vore för hans fina tuppkam istället för en silvergrå alfahanne-panna.

- Jonathan!!! utbrast en av hans kvinnliga resekamrater. Om de hade en närmare relation förtäljer inte historien. Jonathan lugnade ner sig.

Avstigning, Valand.
23.10

01.16
På nattbussen hem (min klocka i datorn måste gå fel....) mötte jag Sara Starlight, aka Sara Slow, aka Sara Lindén, som mötte mig med sitt fantastiska leende. Efter en reprimand att jag inte ringt henne och svarat på den gyllene frågan ”Ska vi gå på SatsDans i morgon klockan 10?” fortsatte umgänget under härliga historier, lysande leenden och allmäna gemytligheter på bussen. Varefter bloggandet återupptogs, denna gång i samarbete med Fröken Med Det Röda Håret.
”Om jag blir fru blir jag som Bree i Desperate Housewives” brast hon ut, och kommenterade naturligtvis på min stavning (Brie) med ett ”Jag är väl ingen ost heller!!!”
Ja, krocklent [sic] är just vad det är. Bloggen är ett impressionistiskt verk, och jag kan i nuläget inte bestämma om jag kommunicerar med mig själv, mina eventuella läsare, eller fröken Röd bredvid. Allt faller samman i ett enda sammelsurium (bravo om du kan den glosan). Sara hade för övrigt köpt en fåtölj idag på Second Hand, som hon beskrev med en lovsångstext. Den måste vara oerhört vacker, titta själva och döm. ”Den är verkligen vacker, underskön!” brast hon ut i, och glömde detta genast för att sedan upptäcka det igen när det sattes på pränt just här inför hennes ögon.

Sara hade något fint att säga om sitt korttidsminne, men hon hade glömt vad hon tänkte på. Det säger väl allt egentligen. Sara gillar f.ö. att städa toaletter. Kära läsare, kom ihåg detta när jag påminner henne. Däremot reserverar hon sig för ryska toaletter som spelar i en helt annan liga än de vi har i vår kyrkolokal.

Innan jag landade på nattbussen träffade jag mycket riktigt Per. (Svårt att hålla sig till den här rapporten när Sara hela tiden tittar ner på skärmen....) Vi sågs på Picasso, en restaurang som ligger mittemot Dancing Dingo. Vi tog en öl och sen gick jag och åt köttbullar. Sällan har köttbullar smakat så gott som just då.

Sara sjunger fina sånger om sin nya fåtölj och rimmar. Denna tingest måste helt klart beskådas vid tillfälle. Nu är bussen framme, slut för idag tack för idag.
01.32

Blogga på bussen

2009-03-20T23:22:00.003+01:00

Oj, det var länge sen nu. Jag har skaffat mig en netbook sen sist, och kan nu skriva nästan varifrån som helst. Smidigt, och förhoppningsvis ökar uppdateringsfrekvensen på bloggen nu.

Min tillvaro ”går sin gilla gång bland små kåkars rad”, som Povel Ramel sjunger. Just nu sitter jag på 3an på väg till hotellet i Majorna och skall jobba i baren där i kväll. Å ena sidan är det rätt skoj, och å andra sidan hoppas jag att det inte kommer en käft. Whatever, det är ingen idé att klaga över sin tillvaro.

Jag vann en auktion på tradera.se, och äger nu snart en biljett tur och retur till Toulon, frankrike. Avresa 21 april, hemma 28e. Jag tror att jag måste åka, även om jag bjöd på skoj och dessutom har väninnan jag tänkte besöka (som bodde i Nice) flyttat till Lyon. Så det kan gå. Jaja, jag har iaf en kompis som kan tänka sig att köpa biljetten om jag bestämmer mig för att inte åka iväg. Flyget går från Skavsta, så det är mest meck med att ta sig till och från flygplatserna. Om någon av min kära läsare har skjuts, så hör av er. =)

På vagnen och senare på bussen nu. Hinner alldeles lagom hem med den gröna bussen som går om....9 minuter. Verkar det som. Detta måste vara det som kallas live-blogging, och jag gör det med bravur i rasande hastighet utan ett enda stavfel. Eller okej då, kanske ett här och där. Men ni kan ju glymma att jag bjuder på det.

Det var lugnt och fint på jobbet i dag. Sålde nästan ingen mat alls, och knappt några öl. Jag tänkte jag skulle söka ett jobb på SEB Kundservice nu, och ha det medan jag fullföljer mina studier i maklig takt. Min plan står fast att aldrig mer behöva ta mig an csn och dylika bidragsnämnder. Usch. Jag vill tjäna mina egna pengar. Är urless på studentlivets ekonomiska situation, som jag iofs inte smakat något vidare av då jag har arbetat hela tiden, men nu börjar CSN kinkna till ordentligt och kräva pengar tillbaka snart tror jag. Senast var det försäkringskassan som krävde tillbaka mitt bostadsbidrag för 2007, 5500 plus 294 i ränta som jag vackert hostade upp utan att tappa en millimeter i löpsteget. I like that feeling, and I intend to keep it that way.

Människor kommer och går. Nyss var det en fyllkaja/brat som kommenterade att jag satt med en laptop på busshållplatsen, allt under vackra glåpord och hånfulla tillrop. Haha, din loser, bara för att du inte har råd med tanke på att du super upp alla dina pengar. Haha. Whatever, de är säkert rikare än mig. Men inte i huvudet, och det är av den anledningen som jag har ett rikare liv än de flesta. Jag kan tänka, jag kan tjäna pengar och jag kan beundra mig själv. Det sista är jag f.ö. fanatiskt [sic] bra på.

Nu kommer bussen.

Ojojoj, vilka sköningar man träffar vid den här tiden på dygnet. Jag stötte på ett par esteter som pluggade teater i Kungälv på bussen, och de bara började snacka med en. Bara så skönt.

Jag har än en gång köpt onödig teknikskit. Cyklade in till stan i går för att köpa ett USB-minne på 16GB för 200 spänn, tänkte göra en multiboot-disk av den som man kan köra massa olika system i. Jaja, nog med nördiskan... Haha. Äääänyweii, jag cyklade en massa och frös något kopiöst om mina öron. Min lycka var gjord när jag hittade ett par öronmuffar/fodral som man bara spände utanpå öronen och ändå kunde ha hjälm på sig och hela skiten. Göött. Men, och här kommer det problem som gnavde mig resten av den eftermiddagen, de satt inte fast ordentligt. Vilket fick till följd att när undertecknad cyklade på en stor väg i något lägre hastighet kände han inte hur den vänstra öronmuffen sakta gled av, som om den ville söka sin lycka i livet utanför sitt uppenbara syfte. Måhända ville den sitta på ett större öra. Cyklade tillbaka, men det var förgäves. Öronmuffen var borta.

Vad som gjorde den här händelsen extra seeeeg var att jag var inne på Naturkompaniet på Korsgatan (en annan affär av samma kedja som den första) och konstaterade att jag hade small på mitt vänsteröra och medium på mitt högra. (Fråga mig inte om örstorlekar, men man mäter visst. 6-7 cm är en medium, och de andra kan du räkna ut själv). Dock kunde jag ju inte få det eftersom man inte kan sälja öronmuffar, med en av varje storlek. Alla som har olika stora öron (troligen majoriteten av mänskligheten) är nämligen onormala. Och de kan man inte göra produkter för, det är för svårt.

Det var historien om mina öronmuffar. Jag funderar seriöst på att gå in, köpa ett par till i Small för 80 spänn till, och bara berätta min fantastiska historia. Det hade fått deras ögon att gråtas och hjärtan att blöda. Om det ändå vore så väl.

Jag har funnit att det är naturligtvis det här man har en netbook till, att rapportera om vad omvärlden håller på med i en miljö där man naturligt inte skulle ”rapportera”. Dessutom är jag extremt impressionistiskt lagd, eftersom jag knappt kan skriva om en händelse 24 timmar efter den har inträffat, men däremot (med min inövade touchtyping) gärna rapporterar i realtid.

Nu har bussen kommit fram till mitt stopp, och här skall jag gå av. Tänk att ha en skrivsession vars tid begränsas av en buss och inte en deadline. Fantastiskt.

090320, 2312

Helgens shower

2008-11-24T09:53:00.008+01:00

Nu är en händelserik helg till ända. Först var jag på konsert i fredagskväll, efter att ha värmt upp med chips och en öl framför TVn hos min mor. Jag hade planerat att parkera mig där för resten av kvällen, och det var mycket trevligt så länge det nu varade. Men, kvällen styrdes annorlunda och tur var väl det, för det här hade jag inte velat missa. Det var den norska kören Mosaic och Samuel Ljungblahd and the Snowflingaz som gjorde en fet show.

Innan det här var jag faktiskt på en annan föreställning, en musikal som estettreorna på Hulebäck höll. Oj, vad kul det var. En Salig Röra var det, den där med en manusförfattare och en regissör som vaknar upp i sin egen såpa. Hehe.
Det var fint, och många skratt blev det.

Nattpromenad

2008-11-19T05:51:00.004+01:00

Sweeeet. Jag var ute på en promenad med min vän här nyss. Jag var uppe på natten, inloggad på facebook, och han skrev till mig vid 02.25 (då jag var i telefon, fler än jag som inte sover) och frågade om vi inte skulle ta en promenad. Så vi träffades vid 3-snåret och var ute och promenerade i en och en halv timme.

Under promenaden berättade min käre vän om hur fantastiskt livet var, hur han känner att han älskar Gud och står för det på ett sätt han inte gjort förr och hur han får leva ut sin dröm och jobba som danspedagog. Och andra sköna grejer. Jag bara gick bredvid och myste. Mannen, du e en klippa.

Ibland är det bara så gött att få lite andra historier än de man spelar för sig själv om och om i huvudet. Och livet är ju rätt fantastiskt egentligen när man sätter saker i ett annat perspektiv. Halleluja, eller vad man säger.

Ett nattligt äventyr

2008-11-14T03:20:00.005+01:00

Vad får man om man blandar:
- trånga utrymmen
- ett belamrat sängbord
- dammsugare
- plötslig städvilja
- en säng
- akrobatiska manövrar
- ett glas rödvin

Jodå. Det är rätt, rödvin över hela skiten. Men ååååååh. Det är i situationer som denna som människor kommer på nya kraftuttryck. Hajimemashte! (japanska för "trevligt att träffas") Själv tyckte jag ironin i det hela var så bra att det rent av var uppfriskande. Jag kommer på mig själv med att skratta åt det hela under författandet. Lyckligtvis hade jag salt (jag har hört att man ska strö det på, kändes lite som en vidskeplig huskur) och diverse papper och rengöringsmedel tillgängligt.

Det känns ju fantastiskt att glädja någon med det här. Slit det med hälsan, käre läsare. =)

Låt oss presentera.....Erika.

2008-11-14T02:25:00.005+01:00

Det här är ett annat porträtt, den här gången av min vän Erika. Erika och jag har en mycket intressant relation. Hon är missionär i Etiopien, och arbetar med gatukillar i staden Addis Abeba, pratar amaharinja och skall en dag bli generalsekreterare för FN. Erika är en av mina internet-vänner, detta intressanta fenomen som finns nuförtiden: människor man aldrig träffar men som på ett märkligt sätt kommer en nära.

Det fantastiska med vår kontakt är det utbyte av perspektiv som sker, av naturliga skäl. Jag flyr trygga lilla Sverige och kastas in i hennes actionpackade tillvaro med diverse krångliga myndigheter, folk som hamnar i fängelse, svårmanövrerade organisationer, etc. medan jag bjuder på lite gamla hederliga i-landsproblem. För henne är dock ironiskt nog en av höjdpunkterna att jag kan säga "lägg ägg" och skita i henne och ha ett liv i alla fall. Det hör nämligen inte till vanligheterna i hennes vardag, där hon är ständigt behövd och stödjande till folk som ibland tror att någon annan ska göra allt åt dem.

Man får lite perspektiv på hur det är att leva som hjälparbetare. Hon har berättat om unga idealister som kommer ner, stannar ett tag, och sedan åker hem. Själv har hon varit där nere i tre år nu. Hennes jobb är som ett långt förhållande. Det går upp och ner, visst, men någonstans där finns det något djupt som håller en kvar.

Och någonstans längtar jag ut ur den trygga lilla hålan Sverige, där mitt liv pågår tryggt i en bubbla, där mina problem består i att jag inte fick VG på tentan, att jag tycker det är tråkigt att diska, eller hur populär jag är i vän-jämförelseprogrammet på Facebook. Det är kontrasterna som gör livet, och för att kunna njuta av allt det här ännu mer (tro mig, det gör jag redan) känns det som det är läge att lyfta och göra en ordentlig skillnad även på annan ort.

Livet är som sagt det som händer när man håller på med allt det andra.

Houston, we are back.

2008-10-22T23:29:00.005+02:00

Det här avsnittet kommer handla om den här mannen, Carl Bengtsson. Carl är en skön snubbe från Australien som är svenskättling, om som är här en sväng för att lära sig svenska. Han åker hem i övermorgon.

I alla fall, vi satt hemma hos honom (eller rättare sagt hos hans faster, där han har bott) och kollade på Mythbusters på Discovery Channel, och han kollade på min mobil. Jag visade att kameran inte fungerar.....varpå han istället trycker på joystick-knappen istället för kameraknappen och vips kan man ta kort. Och jag bara gapar. Jag vet inte vad som är värst, att han löste mitt problem på 2 sekunder eller att jag har gått och trott att jag inte kan ta kort på 3 månader. Urkbulle. Nåväl, nu är det igång igen, och bloggen kan börja ta lite form.

Literaturtenta på måndag. Sweet. =)

Dessutom tog jag en tripp till Oslo förrförra helgen, och hälsade på lite. Det var najs. Mer om det en annan gång.

Updejt

2008-10-06T23:18:00.006+02:00

Andra veckan på min VFU (praktik) är igång. Var på Hvitfeldtska idag och besökte IB (International Baccelaureate). I morgon blir det Hulebäck.

Pluggandet flyter på, hade en lingvistiktenta som gick bra härom veckan. Fick äntligen lämnat in min ansökan till CSN med, för jag tänker mig att mina sommarjobbspengar inte räcker hela terminen.

Hade en session i onsdags då jag faktiskt fick lite koll på min firmas ekonomi med lite hjälp av min vän Fredrik. Han är bra att ha många gånger. Och apropå vänner, jag var på klubb 400 på Storan för två veckor sen med Mike, det var grymt. =D Grym house spelades och benen svängdes i takt med musiken. =P Mike har förresten börjat göra lite fet housemusik. Vi ser med spänning fram emot hans fullängdare. =)

Mina gymnasievänner Thor och Magnus har släppt en bok. Surfa in och lyssna på historien, och kolla in det. Jag blev grymt berörd. Får rikta ett tack till Thor för text och berättarröst som gav ett omskakande ögonblick.

www.samma-gator.se

Konserter, bröllop och massa annat.

2008-09-12T08:32:00.004+02:00

Har jobbat natt och slutade nyss. Inte sömnig, men trött så att det spänner i huvudet.

Jag var på konsert med Kirk Franklin i onsdags, i förrgår vill säga. Wow, var otroligt bra. Det märktes att frikyrkofolket var överrepresenterat, för tror ni inte att 3500 pers stod och sjöng Halleluja i fina stämmor. Kirk bara släppte det, och njöt överraskat av hans kroppsspråk att döma. Sen spelade han i 3 timmar också, med 2 extranummer, så det var nog inte bara en dag på jobbet för honom. Toksväng var det, men även stämningsfullt och en hel del sångsolon. Fanatiskt bra.

En annan grej som var lite kul var att min kompis Joel Lax var förband. Han hade vunnit en tävling, och spelade nu innan Kirk. Det är rätt stort. Det kommer nog gå bra för honom, han har en bra röst. =)

Sen har det varit bröllop på sistone! Anna och Andreas gifte sig på Vrångö i lördags, det var vackert. Hoppas de blir lyckliga. Det tror jag, de verkar ha en förmåga att hålla saker okomplicerat.

Perspektiv

2008-08-10T01:45:00.004+02:00

I fredags kväll hade jag varit på en dejt, och satte mig på bussen hemåt runt midnatt. Med en del frågor snurrande i huvudet vad som egentligen hänt i slutet av kvällen var jag inte helt uppåt, men då händer följande.

En lite halvberusad kille som hette Marcus kom och satte sig vid mig, och vi kom i samspråk. Jag berättade att jag varit på dejt och han bara uppmuntrar mig järnet. "Det är bara att fortsätta som du har gjort, så kommer det gå sketbra." Just då var han klockren, som sänd från himlen.

Sedan visar det sig att Marcus har lämnat ett förflutet med droger bakom sig, och vi snackar lite om det. Han berättar att nu vill han bara leva ett svensson-liv, med en tjej att krama och så. Och jag får uppmuntra honom och säga att han har det inom räckhåll, att det inte är kört för honom, att han kan nå sina drömmar. Att jag tror på honom.

Det var det finaste någon hade sagt till Marcus. Och det gör mig så glad att jag får säga det, och så ledsen att ingen sagt det före mig. Det är det bästa jag vet, att få tala tro in i en annan människas liv. Att bygga upp, att uppmuntra, och se hur folk förändras, om så än bara för några ögonblick. Det är därför jag vill vara i en församling, för där gör man sånt.

Marcus, om du läser det här, vill jag säga det igen:
Du har dina drömmar inom räckhåll. Du kan. Du har gjort en resa jag aldrig behövt göra, och vunnit slag jag aldrig behövt utkämpa. Det gör dig större än mig. Bra jobbat! Jag tror på dig!

Veckan som gått

2008-07-31T16:00:00.006+02:00

I helgen var det mer golf, jag åkte till banan Albatross med mamma och bröderna och gick en korthålsbana där. Trevlig bana, men en hel del gärdsgårdar och vattenhinder. Efter det var det gudstjänst i MKC, jag ledde lovsång som vanligt, och sedan åkte församlingen och grillade och badade på Frökens Udde. En mycket trevlig kväll, även om en geting råkade drunkna i min potatissallad som ni kunde se på bilden ovan.

Var hos frisörskan och tillika vännen Johanna i måndags, och blev lite fräschare i håret. Som Johan på hotellet uttryckte det: "Nu är du tillbaka på (kött)marknaden ju. Du är faktiskt riktigt söt!" Haha. Men visst, man får lite uppmärksamhet och det kan ju vara kul.

Igår var det ännu mer golf. Var ute på Lysegård i Kungälv igen med Tobbe och Fredrik. Haha, håll i hatten Tiger, nu kommer jag. Skämt åsido så njuter jag faktiskt mest av träningen och inte av rundorna, vilket också är mer ekonomiskt.

I tisdags kväll hade jag en väldigt trevlig kväll med en fika, en titt på pingvinerna i slottskogen och lite glass i stan i gott sällskap innan jag åkte till jobbet. Det får det bli mer av. =)

Golfrunda med grabbsen

2008-07-25T07:22:00.011+02:00

Ja, så var det dags för en liten golfrunda. Igår slutade jag jobbet lite tidigare, varpå jag, Tobias och Jakob åkte ut till Kungälv och gick på en s.k. Pay & Play-bana, 9 hål. Med tanke på hur vi slår (läs jag) så tog det sin lilla tid, men det var kul! En ny hobby det här, dock börjar jag förstå varför folk tycker det är trevligt. Det är (som ni kan se av bilderna) ofta ganska vackert ute på banorna. Som att gå en rask promenad i skogen och spela brännboll-krocket samtidigt, eller vad man skall säga...

Är ledig i helgen nu. Vi får väl se vad det bjuder på. Skall jobba natt mån-ons, så det finns risk att jag vänder dygnet "rätt" med en utekväll. Inte för mycket bara, då jag skall leda lovsång i kyrkan på söndag. Härligt!

Parkour och mina taskiga kamerareflexer

2008-07-23T14:52:00.001+02:00

Jag gick av 1:an vid Hagakyrkan för att byta till 9an mot hotellet i Majorna, och tror ni inte att det kommer några parkour-killar och KLÄTTRAR UPP PÅ VAGNEN, griper tag i ett hål på baksidan och står kvar på utsidan av vagnen när den kör iväg till Järntorget. Helt sjukt. Jag blev så förvånad att jag helt glömde att ta upp kameran. Det hade varit månadens bild, lätt. Suck. Så livsfarligt, galet och helt fantastiskt.

Naken dam går vilse i sömnen

2008-07-23T00:04:00.002+02:00

Jag hade en så rolig gäst igår. Hon hade somnat aspackad och vaknat ute på terassen, hon hade visst klättrat ut i sömnen eller under alkoholens inflytande. Hon mindes ingenting. Sen hade hon klättrat in igen, men klättrat in I FEL RUM, och kommit in till ett rum med 3 engelsmän. Hon var iförd endast underkläder. Hon låste in sig på deras toalett, och sedan ringde de ner till mig och sade att de hade någon som hade brutit sig in på deras rum. Jag ringde till det andra hotellet innan jag gick in på rummet. Det var nära att jag ringde på väktarna, men jag anade att det inte var någon våldsman där inne. De brukar inte låsa in sig på toaletten.

Lyckligtvis ringde jag inte väktaren, och dessutom fick hon tatt en av killarnas handduk och virat om sig när hon till slut kom ut från toaletten. Hjälp, stackars människa. Dessutom måste hon fortfarande vart full eller chockad, för jag frågade om hon var ensam på sitt rum och hon sade ja. När jag sedan öppnade rummet där hon menade sig bo låg det 2 människor där och sov, och jag kunde inte släppa in henne utan att verifiera hennes namn mot bokningssystemet. Hej å hå. Jag fick springa ner och kolla, och där nere stod ett par norska killar som hängt där halva natten kvar. De hade spelat biljard och druckit öl, i bristen på svenska flickor med stora bröst som de själva uttryckte det. Hur de uppehöll mig halva natten är en annan historia, jag är glad att de inte fick tag på några tjejer i alla fall. Berusade kåta norrmän är väl ingen hit alla gånger.

I vilket fall, jag sprang upp till den halvnakna damen igen efter att ha kollat allt, och släppte in henne på rummet. Hon undrade om det skulle följas upp på något sätt, men förutom detta blogginlägg blev det inget. Hon skäms nog som det är ändå. Som sagt, man samlar på sig en del historier i det här jobbet.

Morgonlitteratur

2008-07-21T11:28:00.004+02:00

Ja, när man jobbar natt och inte kan/vill somna direkt kan man alltid läsa en bok om poker av Phil Hellmuth. Fantastiskt namn förresten. Låter som en tysk variant av överste Hathi från Djungelboken om ni minns honom. Avdelning halt!

Det finns många anledningar att jag är intresserad av poker. Inte minst är det en hjärnornas kamp med element av tillämpad statistik, psykologi, logik och mod. I det att spelet besitter en väldig komplexitet, finns det många situationer man kan likna vid en pokerhand eller -situation. Fråga mina vänner, de kan intyga att jag gör det rätt ofta. (Varning! Har du aldrig spelat poker finns det risk att du inte förstår nedanstående resonemang till fullo.) T.ex. är att umgås mycket med en dubbelsidig person (någon som verkar bra men egentligen inte är så bra), lite som att spela med det låga stegdraget eller ess utan ett bra sidokort. När man väl träffar stegen eller topp-paret verkar allt jättebra, men det kan mycket väl hända att någon annan har träffat en bättre hand. Och då får man vara beredd på att åka på stryk och förlora väldigt mycket på en hand eller bekantskap som var bra, men inte tillräckligt bra. Tyvärr lär sig människor många gånger den hårda vägen vad som händer när man a) spelar för marginella händer eller b) väljer sina bekantskaper utan större omsorg.

Livet har givit oss ett visst startkapital. Var rädd om ditt kapital, ditt ekonomiska men också ditt själsliga. Första regeln för att överleva i poker är: kan du inte få grepp om spelet, sluta spela. Likaledes måste vi se när olika situationer i våra liv blir ohållbara, och välja att ta oss ur dem. Ibland är det inte värt riskerna.

Som sagt kan man lära sig mycket på det här spelet. Kom ihåg regel nummer ett bara, om du skulle få för dig att testa.

Smile...

2008-07-19T09:26:00.001+02:00

...och världen blir en finare plats. Träffade några trevliga människor på spårvagnen som skulle städa på Stena-båten nyss. Tänk vad bra att det finns folk som gör det! Vem skulle vilja bo i hytterna annars? Och då blev det inte mycket åkt med den stora båten.

Tänk, de flesta människor har en jätteviktig funktion på sin arbetsplats. Någon måste ta emot beställningen på hamburgare. Någon måste städa en toalett. Någon måste byta blöja på ett barn. Och fanns inte de, skulle vi verkligen sakna dem. Om du tycker att du har ett tråkigt lågstatus-jobb, tänk på det nästa gång du går dit. Du gör en skillnad, du behövs. Du kommer att vara saknad, och människor gillar vad du gör, även om de ibland har svårt att visa det.

Så till alla er: Tack. Tack att ni städar toaletten jag använder. Att ni kör min buss, att ni tar betalt i min matbutik när jag ska handla sent på kvällen, att ni hämtar mina sopor, att ni undervisar mina barn (när jag nu får såna).

Dagens ordspråk: "Som solens ljus syns i blommorna, syns din uppmuntran i människor."

Dagens betraktelse: Ulf, försäljare

2008-07-19T08:45:00.003+02:00

Det här är Ulf. Ulf säljer tidningen Faktum. Varje månad får han själv köpa in ett antal tidningar som han sen säljer, på samma sätt som en egenföretagare får sälja av det sortiment han eller hon köper in. Riskerna med tidningar som inte blir sålda får han bära själv. På sätt och vis är Ulf modigare än de flesta, då han måste göra en prognos på hur mycket han säljer och sen hålla den. När jag mötte honom en gång och erbjöd mig att bjuda på fika tackade han nej, och hänvisade till att han måste stå och sälja. Juli är en taskig månad, alla hans vanliga kunder är på semester. Fler timmar ute, fler tidningar sålda.

Ulf har sålt faktum i 6 år. Många av människorna han ser tittar upp i luften eller låtsas som det regnar när han möter dem. Man kan undra varför. Det räcker med ett vänligt "nej tack". Man är inte skyldig att köpa, eller att ge en gåva, men man är skyldig att se människan. Så när du ser någon som säljer Faktum, säg hej. Säg lycka till. Le. Eller lyssna hur en annan människas liv kan se ut. Kanske kan det hjälpa en försäljare att känna sig som just det: en person med ett arbete som söker tjäna sitt uppehälle, och inte ett oönskat element i samhället. Jag tror att en människa som Ulf, med det måttet motivation han har, mycket väl kan få en lägenhet och ett jobb han trivs med. Det finns olika sätt att vara bostadslös: ett som skyller på andra, som finner sig tillrätta och bara hoppas att någon hjälper en. Eller ett där man tar ansvar för sin situation, med en okuvlig vilja att bygga upp det som gått fel, och som vågar göra upp med bristfälliga val i det förflutna. Jag tror att Ulf tänker mer på det senare sättet , och hoppas att jag också gör det om jag själv skull hamna i samma situation.

Ulf, tack för perspektivet. Vi ses igen.

Go Barbara.

2008-07-16T20:54:00.002+02:00

Ut och rasta Barbara igen. Nu skall vi flytta pappas iTunes-bibliotek till en annan dator. :-)

Räddaren i nöden...

2008-07-16T01:02:00.002+02:00

...är en bok av Jerome David Salinger som handlar om frigörelse. Idag var det dock min far som var ovanstående, då jag jobbade över på hotellet till 23:35. Jag borde hunnit med min Grön om 3an hade kommit på utsatt tid, men dock ej. Mäkta förgrymmad och med ett blodsocker under minusstrecket började jag springa mot centrum, men insåg snart att det var lönlöst. Under mörka tankar om ett arg telefonsamtal under morgondagen till västtrafik kom tanken att ringa min pappa, som visst hade möjlighet att hämta mig. När han kom var han glad och hade en ny jazzskiva. Med ens var min bitterhet över Det Onda Bussbolaget borta, och övergången i ett samtal som gjorde mig på bra mycket bättre humör. Lars Jansson vid pianot gjorde sitt med.

Egentligen är det inte konstigt om trafiken inte funkar nu under gothia cup, med tanke på att det massa att göra på hotellet med. Men, man märker hur beroende man är av att de man litar till för vissa tjänster också levererar. Ett vet jag: ibland är det bra att ha en pappa. Rätt ofta faktiskt. Halleluja. :-)

Hej vad det går.

2008-07-15T15:00:00.001+02:00

I den rasande hastigheten av 40 km i timmen dundrar spårvagnen fram. På väg till hotellet i Majorna, jobba igen.
Satt och försökte få igång hd-filmer på datorn igår, otroligt meckigt. Fick köra via windows när varken vlc eller mplayer ville fungera. Fick det till att funka, och kollade på transformers. Dock blev det för sent, och man kan fråga sig om alla de här åtgärderna för att optimera min teknik verkligen höjer min livskvalitet. Jag är tveksam.

2008-07-13T16:29:00.001+02:00

Lovsångsrepetition.

2008-07-13T14:47:00.001+02:00

För övrigt har 4 personer inom 10 min sökt sitt levebröd i den här.

Hållplatsfunderingar

2008-07-13T14:37:00.001+02:00

Väntar på bussen hem. Kom en kvinna som letade i papperskorgen efter pantburkar. Jag såg henne och hon såg mig. Vi bytte lite småpengar mot ett leende. Värt varenda krona. Jag minns hur det var i London, när jag gick på knäna och räknade de dagar jag hade pengar till mat. Att vara i sådant behov av andra människors omsorg och vägledning gör att man får lite perspektiv. Därmed inte sagt att man skall hjälpa folk in i passivitet och ta ifrån dem ansvaret för sin tillvaro.

Det var soft på jobbet idag, men rätt mycket att göra. Gothia cup börjar nu, hotellen är fulla med ungdomslag. Det lär bli full rulle nästa vecka, mycket "jag-hittar-inte-min-coach-var-ligger-fotbollsplanen-närvarhurvarförvem." På massa olika språk, och så massa försäljning av glass och läsk. Härligt! Jag gillar mitt jobb.

Nu väntar en grillkväll i kyrkan. Halleluja.

Dagens betraktelse: Lucky Strike

2008-07-13T09:12:00.002+02:00

Rostat snus någon? Egentligen är det fantastiskt hur det kan skapas varumärken som till synes inte har det minsta med produkten att göra. Skulle man bli bättre på bowling eller baseball av denna tobak? Eller är det att man lyckas få in en pangträff i nyllet på sin motståndare i krogslagsmålet tack vare det uppiggande egenskaperna i produkten. Well, ingen vet men folk köper ändå för att det låter fräckt. Och det är ju inte dåligt att använda sig av en tobaksprodukt där inte bara snuset utan också namnet smakar bra i munnen.

2008-07-13T09:00:00.001+02:00

Det blev långa benet före till bussen. Dock hade den inte kommit när jag väntat 7 min, så jag satte mig på bussen till Landvetter för att ta mig in till stan den vägen.

Dygnsrytmen...

2008-07-13T07:49:00.001+02:00

...är inte helt klar för kroppen när jag går upp efter ca 3 timmars sömn. Undrar när idag som jag blir jättetrött, för någon gång kommer jag bli det.

Meck med min mac: windows.

2008-07-13T04:12:00.001+02:00

Efter att hårddisken Barbara fått jobba lite kör jag nu både Windows xp och mac os x på min vita macbook. Samtidigt, skall tilläggas. Rätt kul, även om man inte kan trycka ut samma prestanda ur windowsvarianten. Städar och organiserar på hårddiskarna, det blir bra det här. Känner mig som en datanörd på hög nivå.

2008-07-12T22:06:00.001+02:00

Vid konsum träffade jag och hårddisken Barbara 2 trevliga filurer som bjöd på vingummi.

2008-07-12T21:54:00.000+02:00

Senare passade jag på att rasta min nya bärbara hårddisk Barbara. Den behöver se världen lite.

Spänningen är olidlig.

2008-07-12T18:54:00.001+02:00

Enligt New York Times börjar de här herrarna få svårt att hålla sig på banan beträffande fientlig retorik. Det verkar bli en hård kamp. Go Obama!

Jag startar bildblogg

2008-07-12T11:26:00.002+02:00

Ja, visst har alla väntat. Nåväl, här är den. Har ni förresten testat att ställa om dygnet 12 timmar? Har jobbat natt ett tag nu, känns lite skumt bara. Nu skall jag sova. Tjo!